Lördagen var en ganska chill dag, vi spelade Beachvolley tillsammans, och även om vi delade upp oss i fyra lag, så gjorde det att man lärde känna de i ens lag bättre. Jag hamnade i ett lag som fungerade väldigt bra, men jag såg att de andra lagen också fungerade bra. Jag tror att alla kom varandra lite närmare efter det. Det fanns en fotbollsplan bredvid beachvolley planerna där ganska många spelade efteråt, det var jätte kul fast alla inte orkade spela. Det låg en kina restaurang i närheten där vi gick och åt efter att vi spelat klart.

 På eftermiddagen så fick vi gå runt och shoppa, tyvärr så hade jag glömt mina pengar hemma. Men jag är ändå inte så ledsen för det för det var verkligen superkul att få en riktig tjejshopping eftermiddag, då alla konfirmandtjejer faktiskt gick tillsammans den största delen av tiden fast man inte var tvungen att gå i en så stor grupp.

Kvällen var lätt en av de bästa, vi åt ute! Det var verkligen roligt, alla klädde upp sig mer eller mindre och vi åkte in till Alexanderplatz och åt på en restaurang där i närheten, när vi kom hem sen så fick vi vara uppe till ett istället för till elva. Så kort sagt så var hela dagen rolig och något jag gärna gör om.

// Ellen J

 
 
 
Den här dagen började med att vi killar gick upp vid åtta tiden. Jag hade för första gången sovit gott på hela veckan. Kanske för att jag hade öronproppar vilket fick mig att inte höra allt tjat. De ramlade dock ur under natten. Vi gick och åt frukost vid 8:30 och jag åt flingor med mjölk och honung. Lite té till det funkade perfekt.

Efter frukosten så tog vi killar det lugnt och sedan blev det dags för lekar. De unga ledarna var ansvariga för lekarna. Vi började med KYRKAN BRINNER!! och det var ganska kul, jag lyckades alltid att hitta en stol så jag var aldrig i mitten. Efter det gjorde vi en utmaning vilket var att man skulle lösa en knut som skapades av våra armar. Det gick inte så bra för att vissa skulle alltid vara först vilket gjorde det nästan omöjligt att lyckas. När vi var klara med den så körde vi flörtleken. Halva gruppen satt i en ring på varsin stol och resten stod bakom stolarna med de andra deltagarna. En stol var dock tom och där stod en deltagare bakom. Uppdraget var att om ingen satt framför en så skulle man flörta till sig någon. Men den som hade en deltagare skulle stoppa dem genom att dra tillbaks dem i stolen. Det gick bra för alla under leken. Sedan så lekte vi monkey in a tree, vilket är en lek där man gör olika konstellationer som ledarna ropar. Hamnar man utanför åker man ut. Jag åkte ut ganska tidigt alla tre gånger. Sedan körde vi en rörelse baserad lek där alla stod i en ring och en skulle gissa vem som ledde gruppens rörelse. Det var skoj med den leken, jag var dock aldrig ledaren.

Efter det så var det lite ledigt. Efter lite ledighet åkte vi till stan och åt lunch. Det blev Burger King. Jag åt en fin Big King meal men det var ett problem, de som jobbade där var inte så snälla.

Men efter vi var på Burger King drog vi vidare till Stasifängelset som nu är ett museum. Där hade kommunisterna sina fångar efter andra världskriget. Vem som helst kunde vara fånge, allt från politiska fiender till studenter som demonstrerade och liknande. Vi fick reda på av våran guide att en fjortonårig flicka hade målat en rosett på Stalins mustasch med sitt läppstift för skojs skull när hon var i skolan. Någon såg det och rapporterade det. Hon blev förhörd och de sa till henne att hon inte alls hade målat en rosett, utan en snara. De sa åt henne att hon ville få Stalin hängd. Hon hamnade i fängelse i åtta år. Innan det dock så fick vi se en film om Östberlin och fängelset. Direkt efter delades gruppen upp till två mindre grupper och grupperna fick varsin guide. Våran guide var en snäll kvinna och hon var jättebra. Cellerna i fängelset var hemska. De som användes först var celler som var ganska små där sex personer fick trängas per cell. Sängarna i cellerna var gjorda av trä och deras toaletter var öppna hinkar. Ventilationen i rummen var helt kass, nästan ingen luft kom in i cellen. Att vara i ett sådant i så många år måste varit hemskt. Sedan fanns det isoleringsceller som var mycket mindre än fler personcellerna. De hade en massa olika tortyrer i fängelset, t.ex. vattentortyr, ståceller och mer. Allt var i en källare av ett gammalt kök som omvandlades till ett fängelse.

Vi gick sedan vidare till cellerna för de som hade tappat förståndet. Väggarna hade gummi på sig så att fångarna inte skulle banka sig själva till döds mot väggarna.  Det var likadant med dörrarna, golven och jag tror att taken också hade det men jag kommer inte direkt ihåg det. Det var rivmärken på väggarna och dörrarna från de som satt inne. För att de inte skulle bita sönder sina pulsådror så fick de tvångströjor vilket är hemskt.

Sedan så gick vi ut och vilade oss lite på en trappa och guiden berättade om hur de använde psykologisk tortyr för att kunna sälja politiska fångar till Västtyskland när Sovjet hade lämnat Tyskland och det var bara Östtyskland då. De använde bara psykologisk tortyr för att fysisk tortyr visade ju hur de hade blivit skadade medans psykologisk gjorde att de inte såg torterade ut. De tog reda på allt om dem via förföljning och att de bröt in sig i deras hus.  Alla celler då var isoleringsceller och där så var det strikta regler om vad man fick och inte fick göra. Cellerna hade en säng, ett handfat, en toalett, en spegel, en stol och ett bord. Fångarna hade alla förstora tracksuits och de var förstora för att det skulle bli extremt varmt på sommaren för dem. Spegeln var av plexiglas vilket gjorde att fångarna inte kunde begå självmord av att ha sönder spegeln och skära sig med sprickorna. Vakterna tittade var tionde minut på natten igenom ett titthål för att se att de inte gjorde något dumt och följde reglerna. De väckte fångarna för skojskull nästan hela tiden så att de skulle vara enklare att knäcka dem. De gjorde samma sak på dagarna men var tredje till femte minut istället. De fick inte sova eller göra något annat som fördriver tiden på ett bra sätt på dagen. De kunde komma på lögner och sådant till fångarna för att knäcka dem och få reda på information de ville ha. De kunde sen hamna på ett kontor där det var en person som gav dem saker de gillade t.ex. kaffe och te och pratade om deras intressen. Det var för att personen skulle få information och på det sättet kunna ta reda på vilka som vill störta riket och sådant. Kontoren som de hamnade i var fint inreda och de var alla likadana. Efter vi fick reda på om kontoren så gick vi ut från byggnaden. Vi tog farväl till vår guide och återförenades med resten av vår grupp.

Vi gick därefter hemåt och när vi kom hem så var det en kort paus. Efter det så var det middag och det var grillade hamburgare. Det var lite roligt att jag åt hamburgare två gånger på en dag. Efter vi hade käkat middag fick vi lite fritid men efter det var det ett pass om ondska. Det var väldigt intressant. Efter passet så var det fritid fast vi hade andakt nästan direkt efter. Jag minns inte vad andakten handlade om men jag minns att jag gillade den. Efter andakten så gick vi killar och förberedde oss för att sova.

Vi hörs // Adam

 
 Lite skojiga bilder på Alex, Tora och Lotti :-)

Det är torsdag morgon kl sex och vi tjejer vaknar av larmet som vi satte kvällen innan. Eftersom att vi skulle upp tidigare än vanligt var det väldigt segt att gå upp. Jag låg och drog mig i sängen för att jag gillar att vakna långsamt och för att det är ganska kallt i rummet, men plötsligt klättrade Annica och Ellen upp på utsidan av sängen och började kittla mig så att jag var tvungen att gå upp i alla fall.

Vid frukosten var det yoghurt med cornflakes och mackor, alltså det vanliga. Det var inte så mycket snack för de flesta var väldigt trötta och vissa såg ut som sömngångare. Alexander och Cilla var de som tappert gick upp innan resten av oss och fixade frukosten och kokade ägg som vi kunde ta med och äta under dagen. Vi fixade matsäcken och packade ned vatten, mackor och ägg om vi ville ha det.

När vi (tjejer) kom ut från vårt rum var killarna irriterade på oss för att vi hade tagit sån tid på oss för de trodde att vi var försenade men egentligen var det de som var tidiga. Vi var trötta men som tur är det inte långt att gå till Sandinostraβe, som är den närmaste hållplatsen. Vi behövde inte vänta så länge på S-bahn för att vagnarna går ganska ofta.

Guiden som hette Maria var väldigt trevligt och pratade svenska vilket var väldigt skönt eftersom att jag var trött på morgonen och jag skulle nog inte varit så koncentrerad om hon hade pratat på engelska. Maria var i alla fall född i Sverige och sedan flyttat till England när hon var åtta och har sedan bott i Tyskland i arton år.

Vi skulle ta tåget till Sachsenhausen som var arbetslägret som vi skulle till eftersom att det gick snabbare än S-bahn, vilket det inte gjorde. För när tåget kom efter tjugo minuters väntan så var det fullpackat med folk både inuti tåget och på perrongen pga att det var en festival som kallas flowerpower i den staden som tåget gick till. Vi fick helt enkelt inte platts på tåget så vi bestämde oss för att ta S-bahn som vi fick vänta på i ytterligare tjugo minuter.

Vi kom i alla fall fram till arbetslägret efter en ganska lång och väldigt varm promenad från stationen genom ett väldigt mysigt område med många fina hus. Maria (guiden) berättade väldigt detaljerat om vad som hade hänt i lägret och vilka som jobbade där medan vi gick runt i lägret. Till exempel berättade hon om att de hade byggt baracker som blev väldigt kalla på vintern och väldigt varma på sommaren.  Det fans bara två sjukhusbaracker kvar innanför muren som var formad som en triangel, de andra hade blivit nedmonterade tidigare för att man hade tagit virket till att reparera hus som hade blivit skadade under kriget. Det som visade hur stora och var husen stått var markeringar som kommunisterna gjort när de tog över lägret, de hade och så uppfört massa statyetter vika de flesta var borttagna. Vi såg också det som var kvar av gaskammaren där den största mängd man dödat där samtidigt var trettio kvinnor eftersom att den vanligaste metoden att ta död på folk var med en metod som kallades nackskott. Maria berättade också om en engelsk pilot som blivit nedskjuten och hamnat i fängelse och försökt att rymma elva gånger och det var den som lyckats göra det flest gånger. Det var många som blev nedstämda medan vi var i lägret men alla var väldigt snälla mot varandra och hjälptes åt att muntra upp varann med kramar.

När vi väntade på perrongen på tåget så såg vi att det dallrade i luften av värmen. På tåget var det inte så mycket snack eftersom att alla var trötta men jag tog lite kort som vi kanske kommer att visa när vi kommer hem igen.

När vi varit hemma en stund så hade det dukarts upp till middag och det var tacos och ledarna hade en överraskning till oss och det var att vi skulle ha en middagsdejt som vi skulle sitta och äta tillsamman s med och göra saker ihop tills vi hade lektion. Det var helt ok först så spelade vi pingis och sedan testade vi att åka på en enhjuling som ägaren hade tagit fram och det gick faktiskt ganska bra för mig. :  )

//bye bye från Felicia J